Då vårt första intryck av Sinbi inte blev så jättebra så är vi kanske inte så positivt lagda just nu. Så ni får ta våra tankar med en nypa salt.

 

Som sagt så är ju inte boendet det bästa vi har sett. Lite ofräsch, avskalat och ger inte samma hotellkänsla som vårt tidigare boende hade. Men då boendet var som det var hoppades vi i alla fall att träningen skulle va bättre, kanske  tillochmed väga upp det ofräscha boendet.

 

Vi har provat på några träningspass här nu, och tyvärr har det inte ändrat vår inställning särskilt mycket. Då gymmet här är mindre öppet så är det svalare än vad det var på Rawai. Men då allting är gjort i metall så ekar det väldigt mycket, vilket gör att det är enormt svårt att höra vad någon av tränarna sa. Att tränarna dessutom både pratar högt, pratar i en skrällig mikrofon, använder visselpipa och använder en rondklocka (ibland samtidigt) gör en väldigt förvirrad. Ibland vet vi inte vilken av tränarna vi ens ska lyssna på då de skiftar ibland och vi vet fortfarande inte vem som är huvudtränare. Fler än en gång när vi har haft teknikträning så har vi stått och funderat på vad vi ska göra, både för att vi har inte lyckats höra var tränaren sa och för att dom alltid ställer sig mitt i gröten så det går inte att se. Vi har fått chansa en del och titta på vad andra har gjort. Sedan det faktum att tränarna tar tag i en i armen eller nacken när dom vill att man ska gå nånstans tycker vi inte om. 

 

Matmässigt så finns det inget stort utbud på tillgängliga matställen. Vi har hittat ett litet gatukök som inte det är så långt till, men deras meny är ganska begränsad och portionerna är små (knappt 2/3 av de vi ätit tidigare). Vilket är synd för maten som de gör är verkligen jättegod och de som jobbar är är väldigt trevliga. Men då portionerna är små och butiken som finns i närheten mest innehåller onyttigheter så blir även våran ork lidande. Det är svårare att hålla uppe tempot på träningspasset, vilket är enormt frustrerande då vi for hit för att träna.

 

Så med alla tår och fingrar i kors så mailade vi till Rawai och frågade om de kanske hade något boende ledigt snart. Så nu på lördag den 21:a åker vi "hem" till Rawai och stannar där tills det blir dags att åka hem till Sverige. Just nu räknar vi ner dagarna tills det är dags.